Det är sådana katter som (fast det finns bara EN av dig) som gör att jag har börjat gilla katter någorlunda. Okej nu tog jag i för lite. Men, katter ha varit mitt hat objekt, faktiskt,. Ni rivs och bits och hoppar på en, GALNA är ni. Inte alla men endel, ni är opålitliga.

Ja men som om inte hundar är farligare som är större med stora käftar.
Faktiskt föredrar jag hundar än katter. Hundar vet man lite mer vart man har, än katter. Tycker jag.

Men den här Linnéa, jag var livrädd för henne. hon är världens keligaste katt. Ska alltid gå efter en o mysa. Så, ja. När jag började vara i stallet "riktigt" här hemma, fick jag panik när hon gick efter mig, och strök sig mot mitt ben, Tycker fortfarande det är otäckt när katter stryker sig mot mig. Iallafall, är hon en av de katter som jag lärt mig att lita på, till en viss del. Nästan så jag vill ha en katt själv.

Visst är hon fin ?